Innovation i krisens spår

Genom projektet innovation i krisens spår har aktörer assisterat i utvecklingen av ett verktyg med vilket myndigheter, föreningar och företag, men även enskilda medborgare, kan skapa digitala delnings- och samverkansplattformar, och därigenom bidra till nya förutsättningar för samhällsomställningar. Verktyget går under namnet Umigo vilket är en anspelning på det spanska ordet för vän (”Amigo”) fast samtidigt ett ”statement” att delning och samverkan förutsätter tillit snarare än vänskap.

Med Umigo kan nu dessa aktörer utveckla och etablera kraftfulla digitala delnings- och samverkansplattformar för att bidra till nya lösningar på människors och organisationers vardagsproblem, och därigenom bidra till omställning inom olika branscher, sektorer och samhällen

Exempelvis inom mindre lokalsamhällen med hemleveranser till människor i karantän, nya samverkansformer mellan grannar, nya modeller för lån av personal mellan företag och avdelningar, nya sätt för att locka lokala leverantörsföretag till större industri- och byggprojekt, nya system för att ge riskgrupper tillgång till butiker och handelsplatser trots smittorisker. Det vill säga lösningar där samverkansorienterade beteenden och verksamheter bidrar till hållbara omställningar i spåren av kriser som Coronakrisen. 

Genom att stärka verksamheters möjligheter att skapa kraftfulla plattformslösningar och katalysera nya former av samverkan kommer Umigo leda till att fler individer och organisationer görs delaktiga och tillsammans hittar lösningar på varandras problem, till ett snabbt växande utbud av nya hållbara och lokalproducerade varor och tjänster, och till att Sverige blir ett av de mest plattformstäta länderna i världen och ledande vad gäller nästa generations digitala delnings- och samverkansplattformar.  

Under projektet har en digital affärsplattform för vindkraftbranschen prövats och konceptualiserats. Plattformen och det övergripande konceptet har informerats med hjälp av Vindkraftcentrums erfarenhet av branschens förutsättningar samt med hjälp av den forskning inom digitala delningsplattformar för landsbygd som bedrivits vid Umeå Universitet. 

I praktiken har detta inneburit att hitta rätt svar på ett antal frågor, exempelvis: vilka branschgrupper som skapar bäst förutsättning för matchmaking, hur geografi kan nyttjas för att stötta lokala affärer, hur behov och kompetenser ska beskrivas, hur olika språk ska hanteras, vilka ska få utge sig som leverantörer, hur leverantörer ska notifieras om rätt affärsmöjligheter, hur dialogförfarandet mellan aktörer ske, hur företagens onboardingprocesser ska se ut, etc.

Framväxten av detta koncept för branschsamverkan har informerat utvecklingen av den digitala affärsplattformen som ligger till grund för projektet. Detta har inneburit att ett antal nya funktioner och moduler har kunnat testas, bland andra publika leverantörsgrupper, leverantörsverifiering, SMS-notifieringar, automatiska språköversättningar, geografiska publicering av behov och organisationsprofiler.

Projektarbetet har följt agila metoder där nya användargupper bjudits in allt eftersom konceptet och plattformen mognat genom iterativa förbättringar. Genom att arbeta agilt har funktioner och designförslag kunnat prövas för att hitta fram till allt bättre lösningar och implementationer. Detta gjordes exempelvis vid anpassningen av konceptet till en nationell plattform—genom att experimentera med fristående affärplattformar för varje enskild vindpark, affärplattformar för specifika arbetsmarknadsområden, och en nationell plattform—kunde vi lära oss om styrkorna och svagheterna med olika implementationer därmed kombinera det bästa av dem i det nuvarande konceptet.

Prototypen framtogs med utgångspunkten att effektivisera koordineringen av Röda Korsets volontärer under coronakrisen. Plattformen har tagits fram som ett sammarbeta mellan Umeå Universitet och Röda Korset.

För att nå bästa möjliga resultat så involverade vår metodik att göra en gedigen nulägesanalys. Detta gjordes genom en serie av möten som behandlar problem som blivit tydligare under coronakrisen. Det blev tydligt att riskgrupper i samhället ofta har svårt att få hem mat på ett säkert sätt under rådande omständigheter. Röda Korset jobbar redan med denna typ av lösningar, därav inledde vi en kartläggning av nuvarande verktyg, arbetssätt och rutiner. Under mötena tog vi del av värdefull information angående Röda Korsets olika intressenter och vilka av intressenterna som bör behålla sina nuvarande processer. Kartläggningen involverade skapandet av systembilder för nuvarande arbetssätt och visualiseringar på hur vi kan modifiera arbetssätten med plattformslogik utan att störa viktiga intressenter

Ett nytt tankesätt växt fram kring digitalisering och plattformslösningar inom Röda Korset, vi såg redan under projektets gång intressanta idéer om hur plattformen kan appliceras på andra delar av organisationen så som med matchning av läxhjälp och som ett verktyg för den kommande massvaccineringen under 2021.

Kort beskrivet så är plattformet ett verktyg som underlättar koordineringen av volontärer för Röda Korset. Administratörer kan enkelt skicka ut uppdrag till en stor mängd volontärer samtidigt, volontärerna kan sedan via appen smidigt visa intresse eller tacka nej till uppdragen. Processen avslutas med att administratören bokar de volontärer som behövs bland de som visat intresse.

Prototypen framtogs med intentionen skapa interaktion, samverkan, kompetensdelning och resursdelning mellan de olika sektionerna på Umeå Universitet. Det resulterade i en prototyp-plattform byggd som ett intranät kombinerat med flera extranät. Plattformen har tagits fram som ett sammarbeta mellan Umeå Studentkår och Umeå Universitet.

Med Umeå Studentkår hade vi ett unikt uppdrag framför oss. Vi började med att identifiera deras och de olika sektionernas behov genom att arrangera workshops och möten med relevanta intressenter för att ta fram de områden som borde undersökas närmre. Slutsatsen är att kompetensdelning, resursdelning och förbättrad kommunikation mellan sektionerna är av stor vikt. 

Under utvecklingsprocessen så jobbade vi nära ordföranden för både kåren och sektionerna. Vi kom under möten fram till att en ”lean back” filosofi där användare lätt kan hoppa på och att rätt information dyker upp utav sig själv var att föredra. Allt detta satte verktyget på prov och har visat att möjligheterna att bygga ”lean back” lösningar är goda då verktyget är så pass flexibelt att vi kan bygga väldigt uppstyltade lösningar för de som vill ha det men även självgående lösningar när det behovet finns.

Det hela kulminerade i en plattform där de olika sektionerna besitter privata och stängda ytor för att hantera interna ärenden, det unika med just denna plattform är att de utöver de privata ytorna har ytor där de olika sektionerna och kåren kan samverka med varandra genom utbyte av resurser, tjänster och meddelandefunktioner.

För Nätradalen togs det fram en prototyp för lokalsamhällen och landsbygden, plattformen är ämnad att bidra till ökad samverkan mellan medborgare, småföretagare och representanter från kommunen.

Under projektet har vi kunnat dra lärdomar av vad mindre samhällen på landsbygden efterfrågar vilket i sig har stort värde. Kan vi möta mindre samhällens behov på ett effektivt sätt gör vi dem till attraktivare platser att bosätta sig på, plattformslogik kan bidra till tillväxt och ge invånarna en del av bekvämligheterna som annars är reserverade till större städer.

Det har visat sig att Nätradalen efterfrågar många av de saker som går att bygga med verktyget, så som stöd för mindre affärsverksamhet, bokningssystem och kommunikationsverktyg.

Resultatet är en plattform där Nätradalens invånare och företagare kan samverka, dela resurser, kommunicera och mycket mer.

Gårdshem är en av parterna som är bottom up och har därav krävt mindre stöd mellan verktyget, de har endast nyttjat de enklare funktionerna så som att skapa en grupp där olika typer av utbyten kan ske.

Dizparc har jobbat med verktyget och utvecklat prototyper till deras potentiella kunder. De har därav kunna agera som kravställare på verktyget, vilket hjälpt förbättra delar av verktyget när det kommer till mallar och innehållet i dem.

Med Visit Umeå har flera möten ägt rum, flera möjligheter har diskuterats så som en plattform för fastighetsägare där nya uthyrningsformer kan ta form under en tid då många lokaler står tomma och är svåra att hyra ut, samt delning av kompetens och personal då vissa branscher har överskott och andra underskott på arbetskraft. Vi har från samtalen med Visit Umeå kunnat dra lärdomar om vad för behov representanter för större samhällen ser när det kommer till plattformar