Användarcentrerade delningsplattformar

Detta projekt handlar om användar­centrerade delnings­platt­formar och har framförallt undersökt om dessa, bättre än resurscentrerade, klarar av att skapa tydliga nyttor och värden även bortom globala världsmetropoler. Användarcentrerade delningsplattformar är plattformar där användare själva kan skapa och driva dessa runt precis de varu- och tjänstetyper som de ser behov av (transporter, boende och prylar osv), med de människor de vill (familjen, kollegorna, cykelkompisarna osv), på de platser där de tycker att det saknas (stadsdelen, grannskapet, regionen), och med den öppenhet och de pris- och affärsmodeller som de tycker passar bäst.

Dagens digitala delningsplattformar är vanligtvis utvecklade och ägda av internationella eller nationella entreprenörs- och plattformsföretag, samt resurscenterade. Dvs. centrerade kring specifika varu- och tjänstetyper (som boende i AirBnB, transport hos Uber, hushållsnära tjänster för TaskRabbit osv) och är etablerade på platser där dess ägare har kunnat se kritiska massor av användare. Strategin har i första hand gynnat de större tätorterna, där tillgång och efterfrågan är som störst medan mindre tätorter och landsbygd fått betydligt mindre uppmärksamhet från dessa aktörer.

Ett skifte mot mer användarcentrerade delningsprinciper kan till viss del jämföras med blogg­revolutionen. Där gick människor från att läsa (konsumera) och skriva artiklar (producera) på plattformar kontrollerade av tidningsförlag till att göra det på egna bloggar (plattformar), helt efter egna uppfattningar och önskemål. Genom användarcentrerade delningsplattformar kan användare själva sätta ihop den mix av resurstyper som de vill ha utbyten omkring, och göra det på plattformar som de själva utvecklat och kontrollerar. Ur projektets perspektiv har användarcentrerade delningsplattformar potential att bli vad Blogger och YouTube är för publishing och broadcasting. Det vill säga en plattform där användare och individer själva skapar innehåll och strukturer för delning och samverkan.

Under projektet har Umigo pilottestats av tre projektparter: Fritidsbanken Umeå, Strömbäcks Folkhögskola, Svenska Försäkringsfabriken — samt av en rad entreprenörer, föreningar studenter och doktorander vid Umeå Universitet. Deltagare från systerprojektet Sharing City Umeå har också testat Umigo i ett antal delprojekt och även hjälpt till i kommunikationen av preliminära resultat under projekttiden.

Ett digitalt bibliotek för sport- och fritidsutrustning — ökad tillgänglighet för brukare med handikapp.
Fritidsbanken Umeå har haft stor framgång i att göra sport- och fritidsutrustning tillgängligt för fler i Umeå (de lånar ut fler prylar än någon annan Fritidsbank i Sverige), men en målgrupp som har varit svår att nå ut till är ungdomar med handikapp. Fritidsbanken Umeå har ett stort och kvalitativt utbud av parasportutrustning, men lånekonceptet med ”först till kvarn” är svårt för personer som kan behöva boka färdtjänst för att hämta upp sin utrustning—att se tillgängligheten och kunna boka i förväg är viktigt. Därför blev just Fritidsbankens parasport-utlån fokuset för denna pilot.

Under projektet har intervuer, workshops, prototyping och tester genomförts och resulterat i ett digitalt bibliotek för Fritidsbanken Umeås parasportutrustning. Personer som vill låna dessa kan se utbudet och tillgängligheten online, chatta med Fritidsbankens parasportansvarige Åke och boka den utrustning de vill låna, exempelvis en rullstol för basket.

Strömbäcks Folkhögskola är belägen i byn Strömbäck 2 mil utanför Umeå. Skolan är på många sätt byns nav där elever, lärare, konferensgäster, besökare och bybor möts. Genom att uppmuntra delning och att möjliggöra fler utbyten mellan dessa grupper kan Strömbäcks Folkhögskola göra platsen mer tillgänglig, attraktiv och hållbara. Vilket är bra för både byn och skolans verksamheter.

Inom projektet så hölls träffar med elever och anställda på skolan för att presentera idéerna bakom användarcentrerad delning samt söka svar på frågan ”vad vill vi dela?”. Svaren från dessa träffar har blivit viktiga perspektiv i utvecklingen av teknologin, där funktionalitet för bland annat skapande av profiler, grupper, förfrågningar, sidor och språkstöd har utformats med målgrupperna i Strömbäck i åtanke.

Svaren på frågan ”vad vill vi dela?” inkluderade bland andra delningslösningar för övningskörning, där bybor och lärare vill ställa upp som handledare för elever på skolan som behöver detta. Många av skolans elever har kommit som ensamkommande flyktingar till Sverige och har därav saknat vuxna i hemmet som kan fylla denna roll. Skolan har även gjort en bil tillgänglig för dessa elever som vill övningsköra. En lösning för användarfallet har prototypats och testats som del av projektet.

Svenska Försäkringsfabriken i Umeå har sitt kontor med 30 anställda beläget i centrala Umeå. Möjligheten att kombinera den informativa funktionen av ett intranät med kollaborativa funktioner av en delningsplattform — och på så sätt bidra till en bättre arbetsplats — blev utgångspunkten för denna pilot.

Baserat på intervjuer och workshops med administratörer och medarbetare på Svenska Försäkringsfabriken växte behovsbilden fram: möjligheten att dela nyheter, samåka till och från jobbet, boka av flexibla arbetsplatser, smartare sätt att hitta inhoppare vid sjukdom, samt säkra sätt att bjuda in och administrera medarbetarna i organisationen. Prototypen introducerades på ett medarbetarevent i november 2019 och användartester och systemuppdateringar fortsatte löpande efter det.

HuntIn: En lokal entreprenör hade som mål att bygga en plattform där jägarcommunityn kan interagera. Detta ledde till en prototyp byggt i Umigo, start-up idén gick vidare och var en av vinnarna av Venture Cup.

Pre:loved:  En studerande på Umeå Universitet ville utveckla en plattform för återförsäljning av kläder. Idén vässades genom att under workshop med hjälp av Umigo och det toolkit som tagits fram på Sharing Lab.

Vän i Umeå och Viva Integration: Har deltagit i workshops med fokus på hur ideella föreningar kan samverka i integrationsarbetet med hjälp av digitala delningsplattformar

Förväntade effekter var ett (1) ”Nationellt lärande…”, (2) ”Gemensamt ramverk” samt (3) ”Ökad delningsförståelse bland entreprenörer” vilket vi upplever att projektet bidragit till. Framförallt genom initierandet av SharingLab och skapandet av prototypen Umigo. Under de närmast åren kommer fortsatta studier och försök att bedrivas runt Umigo inom ramen för SharingLab, men också genom ett antal start-ups, och detta med externa partners från kommuner, företagsnätverk, föreningar, medborgare, entreprenörsföretag osv.

Projektet har genomförts kring ett antal piloter, vilka stöttats av en parallell prototyputveckling. Vid sidan av inledande piloter har efterhand ytterligare piloter engagerats vilket sammantaget gett goda bidrag till ytterligare kunskap om användarcentrerade delningsplattformar och deras potential för platser, samhällen och olika typer av organisationer. Det har även bidragit till nya viktiga insikter om grundfunktionalitet hos dessa plattformar, t.ex sätt att hantera erbjudanden, förfrågningar, grupper, profiler och portaler via andra fysiska/digitala kanaler.

Generella och specifika lärdomar från piloterna

Insteget för användare att komma igång måste vara enkelt och familjärt.

En användarcentrerad delningsplattform måste kunna integreras med resten
av användarens liv (notiser för att slippa ”bevaka” uppdateringar, enkel delning av länkar på mail, sms och på internet, kalender, sömlösa betalningar, översättning till alla språk).

I vissa användarfall är en fristående plattform bättre lämpad (ex med Försäkringsbakrikens ”top down” intranät), men det kan finnas värde i att dessa plattformar är integrerade med delningsplattformen.

I andra användarfall är ”bottom up/bootstrap”-funktionerna—som gör det möjligt för individer att komma igång utan att behöva en administratör—viktigast (ex med elever och boende omkring Strömbäcks Folkhögskola).

Integration med 3e-partssystem kan vara viktigt för verksamheter (ex med Fritidsbankens interna lagersystem), men det är fördelaktigt om det går att testa och utvärdera användandet av delningsplattformen (m.h.a. manuell överföring mellan systemen etc.) innan en sådan investering görs, om möjligt.

Många av de resurscentrerade delningsplattformarnas tillkortakommanden kan lösas med användarcentrerade plattformar (bl.a. tid och kostnad för att starta, community-anpassat innehåll) men de kräver ytterligare pilottester och utveckling för att bli tillräckligt användarvänliga för att ”släppa loss”, och tidiga goda exempel kommer göra det enklare för nya användare att kliva på. Resurscentrerade plattformar kommer fortsätta att vara relevanta inom de områden där de kan erbjuda en bättre (”one click”) upplevelse, men även dessa lösningar drar nytta av mer tillgängliga byggarverktyg och integrerade profildatabaser (för enklare onboarding och växling).

Samarbetena som projektet bidragit till i Sharing Lab, mellan projektetparter och med närliggande verksamheter, har skapat goda forutsättningar för uppföljningsprojekt.

Resultat och förväntade effekter

Insikter från projektet har bidragit till ökad kunskap om effekterna av och möjligheterna med användarcentrerade delningsplattformar för olika samhällsgrupper, vilken har bidragit till utvecklingen av nya typer av plattformskoncept, som i hög grad kan uppmuntra till lokalt värdeskapande, bidra till stärkt tillit och bidra till en ökad grad av samverkan.

Projektet har skapat engagemang kring möjligheterna med delning, och hur det med rätt verktyg kan vara enkelt att komma igång.

För föreningar: kraftfulla sätt att samla, gruppera och presentera resurser inom, utom och mellan föreningar.

För arbetsplatser: en mer samverkansorienterad syn på digitala intranät och delningsmöjligheterna mellan verksamheten och medarbetare

För privatpersoner: en teknologi, en paketering och ett mindset som gör delning av prylar, tjänster, event, resor etc. lika enkelt som delning av inlägg, bilder och ”stories”.

För entreprenörer: ett instegs-verktyg för att testa en startupidé, samt en kanal för att att skapa inkomstströmmar från sina hobbys (sälja bullar, fälla träd, spika trall, hyra ut släp etc).

Covid19 innebar ett skifte från fysiska möten med piloterna och projektteamet till digitala möten. Pandemin visade därmed på behovet av snabba omställningar för individer och verksamheter, vilket blev en viktigt faktor i utvecklingen av Umigo till att även bli ett omställnings- och förändringsdrivande verktyg.

En central och bärande slutsats:
Användarcentrerade delningsplattformar gör det möjligt för vem eller vilka som helst, att samla alla delningsmöjligheter och utbyten i en och samma app, oavsett geografi eller tematik, och utan behov av större befolkningsunderlag.

Vad innebär detta för framtiden?
Med lättanvända verktyg, där vem som helst kan skapa dessa delningsplattformar, skapas enorma möjligheter för att accelerera samverkan och resursdelning, med en mängd nya möjligheter för hållbar utveckling i de flesta av lokalsamhällen (byar, stadsdelar, kommuner).